Skiljevägar

Livet spelar en nästan alltid en massa spratt, ebb i kassan då arbeten av fast karaktär verkar mer eller mindre omöjligt då mantalsskrivningen är belägen på ort som är något större Brommaplans rondellen. Visst små orter har oxå charm men det mättar inte, däremot så ökar kreativiteten laga mat på det där tråkiga viset dom obligatoriska tjugo minutrarna som en normal familj idag lägger på ett middagsmål. Man kan säga ett ord pasta som i och för sig kan variera i kvalitet den färska som är god, den torra som i allmänhet blir överkokt och väldigt stabbig. Man kan säga att det tär inte bara på den redan tomma plånboken men åxo på förhållandet, då galen kock inte mår bra av råvaror med sekundära egenskaper, mat och potatis är livet då det stannar av så har man en fot i skärselden, vilket i sin tur resulterar i funderingar på ett liv i ensamhet man vill inte utsätta omgivningen för spott och spä. Förr eller senare kommer man till en knutpunkt det gäller bara att välja spår för att alla ska må bra. Att åka till vägens slut är inte ett alternativ då det finns avtagsvägar.