Man kan tycka att en månad är att jämnställa med en evighet, men allt beror på vad man väljer att jämföra med. Må så vara att tiden går långsamt när man är hemmifrån, när man igentligen bara vill krama sitt eget kuddvar, ha en social samvaro en vuxenrellation. Men tiden en månad i resten av ens liv är nog i det stora hela en väldigt kort period, sammanfattat så kan man säga att tiden står still varendaste gång man bygger upp ett scenario om hur bra allt kommer att bli i slutänden. Säkert kan sägas att klockan tickar alltid på i samma takt utan pardon, när man har kul går tiden i samma takt som blixten, i väntans tider blir det smärtsamt verkligt. Trots att en minut alltid är en minut, så kommer funderingar om tid och plats aldrig så påtagligt nära som när man är hemifrån. Men snart går flyttlasset söderut lägenhet är fixat så även arbete, och åter igen så bor jag i min resväska månde vara att man har lite nomadblod i systemet. Då arbete tycks uppenbara sig åtminstone femtio mil ifrån där jag bor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar