Ekparketten.

Nu är det pjåsk igen samma visa som föregående år och snart har stigarna i ekparketten börjat bli märkbara för blotta ögat "jag har tråkigt" aldrig igen så kommer ordet tråkigt att arbeta nämnas i detta hushåll. Att sitta hemma äta och dricka gör att man kommer stå stadigt när det blåser för så är det att motionen man ådrar sig är hårt förknippad med arbete gärna långa varma pass egenvalt självplågeri men ändå med känslan av att gjort nytta. Har börjat inse att sysselsättning är lika med att må gott när man äntligen har lediga dagar, lika så väl att ta en kopp till för den här kafferasten verkar aldrig ta slut.