Det gågna året har bjudit på både det ena och det andra, tyvär har den utvecklande matlagningen uteblivit mer och mer ju längre året förflutit. Den bästa möjligheten och den bästa maten har lagats hemma, visserligen med glada tillrop av nyfikenheten själv norrländskan, min egna försökskanin, som för det mesta verkar trivas med att åse eländet. Då hon oxå allt som oftast tar på sig disken, har ju en förmåga att producera en del efterdyningar. Mitt intresse brukar ända där någonstans, laga äta och mata framförallt mata är drivkraften. Nu börjar kännas lite segt lite timmar mycket ledighet lika med storstadssug, där man är garanterad en matglad publikum. dessutom kanske även lönen finner sin väg in på kontot i tid. Framtiden som matlagare i norrland är nog trots diverse uppoffringar snart till ända. Kan nog liknas med artist med uteblivna applåder, sanningen är att man kan inte blunda för den, hur gärna man än vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar