Man kan säga att gårdagens arbetspass var långt , väldigt långt . Ville bara åka hem till norrländskan ,då jag tror att hon skulle behöva någon nära . Ja vi börjar räkna oss som nära nu . Kan vara både skönt och samtidigt lite skrämmande . Dagarna passerar och flätan blir bara längre . Det är då man vet , styrkan hon besitter har börjat smitta av sig , man känner sig starkare tillsammans . Även om vi för närvarande befinner oss på hennes hemmaplan . Så skola vi snart åka till annan by lite söderut , kombinerad semester och göra nytta tripp . hon har ärenden och jag vill träffa barnen . Oavsett slutresultat så har vi varandra , slutdestination , belägenheten för bosättning . Ja inte är man riktigt redo för norrlandsdialekt ännu .......................
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar